jag träffade på en gammal klasskompis i mataffären tidigare idag, vi stod å småpratadeom ditten & datten, sen var hon tvungen att skynda vidare till sina föräldrar på påskmiddag, hon frågade mig om inte jag skulle hem till mina föräldrar och fira påsk..
Nä?! Jag ska vara hemma..blev mitt svar
Själv?! frågade hon förvånat..
Ja???!!
Och hon såg så förvånad ut över att jag skulle vara ensam på påskafton, senare pratade jag med Peter som blev lika förvånad när jag sa att jag lagade middag ensam..

Är jag konstig som sitter själv ikväll å inte firar påsk med familjen?
Jag tänkte nämligen inte ens på det, jag var ju hos mina föräldrar tidigare idag å sa hej, de frågade då om jag skulle äta med dom, men jag tackade nej å sa att jag skulle äta hemma..hade inte en tanke på att det var påskafton..
Hmm det börjar gå utför för mig, jag har alltid haft koll och hållt hårt på traditioner, men nu blir det bara mindre av sånt och mer slarv från min sida..trodde sånt skulle ordna sig mer med åren, men för mig är det tydligen tvärtom :S

Aja, nu ska jag åka med en påskblomma till föräldrarna, nåt måste man ju göra tydligen :D

Hej svejs!